Stockholm 14–15 September 2010
Symposium on the Historic Landscape and the Gustavian Gardens on the shores of Lake Brunnsviken
Kort summering av symposiets diskussioner och slutsatser
Utgångspunkterna
Den svenska diskursen om vård och restaurering av historiska parker i teori och praxis är tämligen tunn i både kvantitativa och kvalitativa termer. Det saknas också ett kreativt samarbete mellan forskarsamhället, kulturminnesvårdens myndigheter och de institutioner som är satta att förvalta det kulturarv som de historiska parkerna representerar. Vi saknar dessutom ett fortlöpande internationellt erfarenhetsutbyte/samarbete i syfte att stimulera och berika utvecklingen den svenska restaureringskonsten.
Just nu är det särskilt angeläget att diskutera och formulera ett program för bevarande, vård och utveckling av det historiska landskapet kring Brunnsviken. Inför både planerade exploateringar i det historiska landskapet (Albano och f.d. Generalsbacken vid Norrtull) och kommande arbete med riktlinjer för bevarande och utveckling av Brunnsvikens parklandskap har Kommittén för Gustavianska Parken ställt sig frågan:
Hur ska man hantera (den gustavianska visionen av) ett gestaltat landskap,
- som endast delvis förverkligats
- som delvis utarmats, delvis förvanskats under tidens gång
- som med tiden inlemmats i en rumslig kontext med nya betydelser och värden
- som bär på rika associativa värden, knutna främst till den gustavianska tiden
Det var denna sammansatta frågeställning som motiverade Kommittén att anordna det restaureringsideologiska symposiet THE MANAGEMENT OF A LOST VISION.
Föredrag, diskussioner och slutsatser
Symposiet planerades i samband med upprustningen av Bellevueparken och inför Hagaparkens anpassning till kronprinsessparets krav på både skönhet och säkerhet vid den blivande bostaden Haga slott. Mot den bakgrunden inbjöds Jan Woudstra att tala om ”The Making of Nature in the Picturesque Park”. Han valde att presentera ny och spännande forskning under rubriken ”A vision of nature: shrubberies in the landscape garden”. När symposiet kom till stånd hade dock omgestaltningen av trakten kring Haga slott med Pipers forna arkipelag tyvärr redan börjat genomföras. Vad gäller Bellevue har Jan Woudstras föredrag förhoppningsvis verkat inspirerande för gestaltningen av parkens vegetativa skärmar mot både Värtabanan och Wenner-Gren Center.
I Norge pågår en omfattande upprustning av parklandskapet på Bygdøy, som anlades av Karl XIV Johan och ytterligare utvecklades under de följande Bernadotternas tid på Norges tron. Landskapsarkitekten Mette Eggen från Riksantikvaren inbjöds för att presentera projektets mål och metod och de erfarenheter man gjort under arbetets gång. Under diskussionen efter hennes föredrag, ”Maintenance and restoration of a Royal landscape”, konstaterades med förvåning hur litet av principdiskussion och utbyte av erfarenheter som förekommer mellan de svenska och norska förvaltarna av unionstidens gemensamma kulturarv, Bernadotternas gestaltning av Bygdøy i Oslo och Djurgården i Stockholm.
Unesco har introducerat tre begrepp eller utgångspunkter för värdering och urval av skilda landskapstyper för skydd enligt världsarvskonventionen, designed, evolved och associative landscapes – konstnärligt gestaltade, successivt framvuxna och associativa landskap.
I sitt inledande föredrag ”The lost Vision” uppehöll sig Christian Laine främst vid det konstnärligt gestaltade landskapet från Gustav III:s tid – som ofullbordad vision och som närvarande verklighet. Huvudtemat var den gustavianska visionen av Brunnsvikens landskap som både ett rumsligt samspel mellan konst och natur och en associativ dialog mellan forna tiders guldåldrar och en storhetstid för samtid och eftervärld under en ny Augustus – Gustav III.
Peter Goodchild inbjöds för att belysa begreppet ”associative landscapes” och dess betydelse för tolkningen, värderingen och förvaltningen av det historiska landskapet. I föredraget ”Associative landscapes: meaning and management” gav han en skarpsinnig belysning av själva begreppet och visade samtidigt hur kunskapen om och analysen av de associativa/immateriella värdena måste lyftas fram och integreras i bevarande och vård av kulturlandskapet – designed eller evolved. Det gäller från bestämningen (assessment) av landskapets eller områdets specifika betydelse eller värde (significense) till formulering av mål (policy) och ett operativt program (management plan) för såväl den fysiska förvaltningen som förmedlingen av kunskaper och upplevelser. Peter Goodchild betonade också att en långsiktigt hållbar förvaltning av det gustavianska landskapet som vision och verklighet i första hand måste bygga på kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling i skilda former. Samtidigt avrådde från restaurering och rekonstruktion som metod för att visa vad som tänkts och vad som varit, ”den förlorade visionen”.
Erika Schmidt inbjöds för att ge ett aktuellt perspektiv på begreppen restaurering och rekonstruktion av historiska parker – i teori och praxis. Titeln på hennes föredrag var ”The course of Time. Gardens regarded as palimpsests. Cultural heritage value as an outcome of historical changes”. Begreppet palimpsest avsåg ursprungligen en handskrift vars första text skrapats bort och ersatts av en ny. I den restaureringsteoretiska diskursen har begreppet kommit att användas för att beteckna (de avläsbara och betydelsebärande) spåren av tidens gång i bl. a. historiska parker. Huvudprincipen för förvaltningen av en historisk park bör således vara att betrakta och vårda den som en palimpsest med målet att så länge som möjligt bevara denna autentiska helhet. Ingen restaurering eller rekonstruktion kan återställa det som gått förlorat och varje sådant ingrepp skadar parkens autenticitet och minskar dess kulturhistoriska värden.
Den andra dagens avslutande diskussioner knöt i första hand an till Peter Goodchilds och Erika Schmidts teoretiska resonemang och deras tillämpning på förvaltningen av Brunnsvikens landskap och parker.
Diskussionen berörde bl. a.
- betydelsen av en fortlöpande utveckling och fördjupning av kunskapsuppbyggnad/värdeanalys.
- betydelsen av en integration mellan målen att bevara och levandegöra – för att använda ett klassiskt men alltför sällan reciprokt begreppspar i svensk kulturmiljövård.
- betydelsen av ”the setting” eller s.k. buffertzoner kring en värdefull kulturmiljö eller – som här – förvaltningen av Brunnsvikens och Kungliga nationalstadsparkens rumsliga kontext.
- betydelsen av ett nationellt och internationellt samarbete mellan institutioner för forskning och högre utbildning, kultur- och naturvård och förvaltare av historiska parker och landskap.
- betydelsen av nära samverkan mellan de skilda förvaltarna av landskapet kring Brunnsviken.
Främst kretsade diskussionen dock kring frågor om den fysiska förvaltningen av parkerna och det historiska landskapet kring Brunnsviken – bevarande, restaurering, rekonstruktion och förnyelse.
Under symposiet gjordes inga principiella invändningar mot den restriktiva syn på restaurering och rekonstruktion av historiska parker som redovisats och motiverats i föredragen. De internationella riktlinjerna i Venedigdokumentet (1966) om Conservation and Restauration on Monuments and Sites med dess särskilda tillägg om Historic Gardens i Florensdokumentet (1982) har full relevans för förvaltningen av det historiska landskapet kring Brunnsviken.
Det framhölls samtidigt att den aktuella problematiken i Brunnsvikens parker egentligen inte hänger samman med ambitioner att avlägsna senare tillskott till parkens gestaltning för att återställa (restaurera eller rekonstruera) en tidigare form eller gestaltningsidé. Ofta gäller frågan istället hur man ska hantera bestående skador av tidigare intrång (som järnvägen och de militära installationerna i Bellevueparken eller det avrivna industriområdet i Albano). Frågan kan också gälla om och hur betydelsefulla sammanhang och kompositionsprinciper som utplånats eller försvagats kan återskapas/förtydligas genom konstnärligt genomarbetade nytillskott eller målmedvetet riktade vårdåtgärder.
Som exempel på en sådan förnyelse refererade Erika Schmidt till Herrengarten i furst Pücklers park i Muskau, där man valt att inte rekonstruera dess tidigare utplånade komposition av rika blomsterbäddar utan istället utformat den som ett nytt konstnärligt bidrag till parkens fortgående omvandling.
Symposiets belysning av principer för underhåll, restaurering, rekonstruktion och försköning (enhancement) av landskapet och parkerna kring Brunnsviken utmynnade således i en allmänt avvisande hållning till tankar på ingrepp i dagens autentiska gestaltning för att ersätta den med en restaurering/rekonstruktion av tidigare gestaltningsskeden eller gestaltningsidéer. Intressant ansågs däremot en fördjupad diskussion om förutsättningarna att berika både förståelsen av parkens (ursprungliga) komposition och dagens estetiska upplevelser genom nutida och framtida tillägg av hög konstnärlig kvalitet. (Ett aktuellt projekt av den arten presenteras under hemsidans rubrik Initiativ, ”Forsande vatten till Hagaparken”.)
Frågan om förvaltningen av ”den förlorade visionen” eller det gustavianska kulturarvet gäller naturligtvis inte bara den konkreta hanteringen av det fysiska landskapet kring Brunnsviken. Tvärtom beror förståelsen och upplevelsen av både det gestaltade och det associativa landskapet först och främst av en fortlöpande kunskapsförmedling i en mängd skilda former; från evenemang som Hagadagen till informationstavlor.
Vid symposiet presenterades också det programförslag som tagits fram för upprustning av Bellevueparken och ett skissförslag till återställande av den del av parken där Norra länken nu anläggs. Tyvärr gav symposiet dock inte tid för att närmare diskutera förslagen i ett restaureringsteoretiskt perspektiv.
Under symposiets diskussioner kom uppmärksamheten mer och mer att riktas mot betydelsen av en noggrann analys av betydelser och värden i det historiska landskapet – designed, evolved and associative – till grund för tydligt formulerade mål och riktlinjer för förvaltningen. I det sammanhanget nämndes The Burra Charter Process som en förebildlig modell (The Burra Charter. The Australia ICOMOS Charter for Places of Cultural Significance 1999).
Christian Laines anförande, A lost Vision, kan i något bearbetad form läsas under hemsidans rubrik ”Gustavianska Parken”.
Venedig- och Florence- och Burradeklarationerna kan läsas under adressen www.icomos.org/charters.htm. Här biläggs en sammanställning av den s.k. Burraprocessen:
The management of a Lost Vision
Program
Tuesday 14 September
Moderator: Prof. Gösta Blücher
9 a.m.
Registration and coffee at Wenner-Gren Center, Sveavägen 166, top floor
9.30 a.m.
Welcome by the Chairman of the Committee for the Gustavian Park, Prof. Gösta Blücher
Introduction to the Symposium by the Marshal of the Realm, Prof. Svante Lindqvist
10 a.m.
The Lost Vision. Christian Laine, Architect SAR/MSA
Coffee break, introducing the view over the Park
11a.m.
Associative Landscapes and their meaning and importance for management; Prof. Peter Goodchild, University of York
12 noon
The course of Time. Gardens regarded as palimpsests. Cultural heritage value as an outcome of historical changes. Prof. Erika Schmidt, Technische Universität, Dresden
1 p.m.
Luncheon
2.30 p.m.
Departure from Stallmästargården on m/s Bellman for a tour of Lake Brunnsviken.
Stop at the Bergius Botanic Garden for a visit to the current construction of wetlands, introduced by Prof.Bergianus Birgitta Bremer
On board, continuing discussions
5 p.m.
Return of the boat to Stallmästargården
7 p.m.
Dinner at Wenner-Gren Center
Wednesday 15 September
Moderators: Prof. Ulf Sporrong, Prof. Bengt O.H.Johansson
9.00 a.m.
A vision of Nature: shrubberies in the landscape garden; Prof. Jan Woudstra, University of Sheffield
10 a.m.
Maintenance and restoration of a Royal landscape (Bygdøy, Oslo); Mette Eggen, Landscape Architect, Directorate for Cultural Heritage in Norway
Coffee break
11.30 a.m.
Conditions and objectives for the traffic development in the historic landscape; Torbjörn Suneson, Landscape Architect LAR/MSA, Planning Director of the Swedish Transport Administration
12.30 p.m.
Luncheon
1.30 p.m.
Examples of applied principles for maintenance and restoration
Final discussions on the management of gardens and landscape around Lake Brunnsviken; possible recommendations
Refreshments and farewell