Kompletterande yttrande över Detaljplan för Gasklocka 3 och 4 i stadsdelen Hjorthagen


2013-10-26

Till Stockholms stadsbyggnadskontor

Kompletterande yttrande över Detaljplan för Gasklocka 3 och 4 i stadsdelen Hjorthagen, Dp 2009-11340

Illustration, kompletterande yttrande, Gasklocka 3 och 4

Kommittén för Gustavianska Parken har i yttrande 2013-09-30 över rubricerade planförslag framfört stark kritik av den ”Kulturmiljöanalys”, som stadsbyggnadskontoret tillfört planhandlingarna. Vi har senare också konstaterat att den handlingen åberopas som underlag för ärendets formella miljökonsekvensbeskrivning. I yttrandet förklarade vi oss beredda att under oktober månad överlämna en skissartad värde – och konsekvensanalys till grund för en kunskapsbaserad bearbetning av den utställda detaljplanen. Den överlämnar vi nu med förhoppningen att den uppmärksammas i remissammanställningen och beaktas i det fortsatta planarbetet.

I stadsbyggnadskontorets ”Kulturmiljöanalys” presenteras dels en bedömning av nationalstadsparkens kulturhistoriska värden, dels en bedömning av planförslagets inverkan på dem. För den första bedömningen har metoden hämtats från riksantikvarieämbetets skrift ”Kulturhistorisk värdering av bebyggelse”. Den andra bedömningen har utförts på fri hand.

Vårt första ärende är att presentera och skissartat tillämpa en relevant metodik för att kunna bedöma om detaljplaneförslaget medför påtaglig skada på nationalstadsparken.

Kommittén, som huvudsakligen ägnar sin omsorg åt Brunnsvikens landskap, ” Gustavianska Parken”, har tidigare inte tagit del av de kulturhistoriska inventeringar/analyser av gasverksområdet som ligger till grund för planförslaget. Nu imponeras vi av dessa förarbeten. Sällan har ett så gediget beslutsunderlag tagits fram i en så betydelsefull fråga för en historiemedveten stadsförnyelse. Vi återkommer senare under rubriken 2. INDUSTRIMINNE I VÄRLDSKLASS till vårt andra ärende, att förhindra en obetänkt rivning av gasklocka 4. Redan här vill vi framhålla att planärendet i grunden handlar om Stockholms stads förvaltning av ett industriminnesmärke i världsklass, ovärdigt en stad i världsklass att förstöra.

Vi inleder emellertid med frågeställningen huruvida detaljplanen medför påtaglig skada på nationalstadsparken under rubriken,

1. Påtaglig skada på Kungliga Nationalstadsparken?

1.1. Metoden

Först ett klargörande av de grundläggande skillnaderna mellan metoden ”Kulturmiljöanalys” m/SBK och den följande analysen m/KGP.

”Kulturmiljöanalysen” utgår från två grundläggande begrepp, dokumentvärde och upplevelsevärde. Dokumentvärdet är rumsligt knutet till en byggnad eller bebyggelse i deras egenskap av arkiv eller kunskapskälla. Eftersom exploateringen i Hjorthagen sker utanför nationalstadsparkens gräns, kan parkens dokumentvärden inte påverkas av exploateringen – fysiskt sett berörs ju inte ”arkivet”.

Därmed blir alla värden i spalten dokumentvärde helt betydelselösa för bedömningen av detaljplanens skada på nationalstadsparken – skyddad av miljöbalken, plan- och bygglagen och kulturminneslagen.

Glöm Carl Michael Bellman och Fredmans epistel no. 71, glöm Ulla i fönstret på Fiskartorpet middagstiden en sommardag. Skrapan reser sig ju bortom nationalstadsparkens gräns – och minst ett par hundra meter bort från den gudomliga platsen för Bellmans eufori.

*

Vår bedömning utgår från de begrepp som UNESCO introducerat för värdering och urval av skilda landskapstyper för skydd enligt världsarvskonventionen: det gestaltade, det över tiden framvuxna och det associativa landskapet (the designed, evolved and associative landscape).

Vi söker vidare svar på frågan om landskapets betydning/betydelse (significanse) i enlighet med definitioner och rekommendationer i The Burra Charter. The Australia ICOMOS charter for Places of Cultural Significance. Australia ICOMOS 1999.

I de följande citaten väljer vi att inte försöka översätta den engelska texten.

”Cultural significance means aesthetic, historic, scientific, social or spiritual
value for past, present or future generations.

Cultural significance is embodied in the place itself, its fabric, setting, use, associations, meanings, records, related places and related objects.

The contributions of all aspects of cultural significance of a place should be
respected.”

Med de utgångspunkterna söker vi även svar på frågan huruvida den föreslagna detaljplanen medför påtaglig skada på nationalstadsparken. Vi koncentrerar oss fortsättningsvis på landskapsrummet ”Gustavianska Parken”, det som också kan kallas Brunnsvikens historiska landskap.

1.2. Analysen

Det över tiden framvuxna landskapet (the evolved landscape)

Brunnsviken ligger i en sprickdal, omgiven av höjdryggar med Stockholmsåsen i väster och söder, kalspolade berg och moränhöjder i öster och norr. Med början under järnåldern utvecklades mellanliggande områden, bestående av postglacial lera och ytterligare postglaciala sediment, successivt till ett odlingslandskap. Vid mitten av 1700-talet präglades landskapsbilden av den pittoreska växlingen mellan kultiverad mark (åker- ängs- och hagmark) och obrukad bergs- och skogsmark.

Det gestaltade landskapet (the designed landscape)

Under knappt mer än ett decennium omvandlades det agrara landskapet kring Brunnsviken till ett sammanhängande parklandskap.

Hösten 1771 förvärvade Gustav III den lilla lantgården Haga, idylliskt belägen mellan Solna skog och Brunnsviken. Länge förblev Haga majestätets enkla boning i lantlig avskildhet. Men med ett politiskt budskap. I all anspråkslöshet verkar här en upplyst filosof och en insiktsfull monark för landets och folkets väl.

Tio år senare inträdde ett nytt skede i lantgårdens historia, odlingslandskapets förvandling till parklandskap. År 1780 återkom Fredrik Magnus Piper till Sverige efter mångåriga studier i den engelska trädgårdskonsten. Året därpå lade han på monarkens uppdrag fram en plan för omvandlingen av lantgårdens hagar och ängar till en engelsk park i den pittoreska stilen. Samarbetet mellan majestätet och hans scenograf utgick från ett gängse program i 1700-talets furstliga miljögestaltning: en tillflyktsort från offentligheten och hovets ceremoniel, ett eremitage präglat av lantlivets ro, enkla nöjen och ett informellt umgänge i en utvald krets.

Så far Gustav III på sin Grand Tour och efter majestätets hemkomst hösten 1784 tar programmet för det gestaltade landskapet bortom stadens tullar en ny riktning. Målet blir nu att kring Brunnsviken skapa ett sammanhängande, betydelsebärande och associativt landskap med bäring på förfluten, närvarande och tillkommande tid. Ett landskap för en ny guldålder och för en ny Augustus.

1785 köper monarken Brahelund norr om Haga och samma år flyttas lantgårdens huvudbyggnad från Brunnsvikens strand till sin nuvarande plats. Den 19 augusti 1786, årsdagen av Gustav III:s statskupp 1772, lägger majestätet grundstenen till en magnifik villa suburbana på bergssluttningen norr om Brahelunds mangård.

Tidigare var anläggningen orienterad mot Brunnsviken och dess östra strand. Nu skapades istället en visuell och symbolisk axel mellan den kungliga villan och det kungliga slottet i söder. I en mängd skisser under de följande åren utvecklar Jean Louis Desprez, Gustavs storartade teater – och landskapsscenograf, det romerskt/gustavianska temat i Brunnsvikens landskap. Kring den kungliga villan tecknar han monument efter monument som reser sig i vildmarken på ömse sidor om sjön för att hylla monarkens ära.

Våren 1791 flyttade kungen sin bostad från Gamla Haga till det nyss färdigställda ”Lilla slottet” (Gustav III:s paviljong). Från den tiden blir paviljongen kärnan eller hjärtat i anläggningen. 1792 mördas Gustav III, den väldiga nybyggnaden stannar vid sin grundläggning och monumenten förblir på pappret. Och därmed förändras parkens orientering på nytt, från riktning söder till riktning öster.

Följer man nu som förr den gustavianska körvägen från Norrtull till Haga, framträder Gustav III:s paviljong som en aha-upplevelse just som man passerar under det vilda grottberget. Körvägen fortsätter mot norr utmed Stora pelousens västra sida och strax hitom koppartälten kan man föreställa sig att ekipagen har saktat farten decennier efter decennier. Just här sänker sig Stora pelousen mot sydöst och just här möter besökaren bilden av paviljongens fasad med den vilda naturen bortom Brunnsviken som fond. Det är en av 1700-talets vackrast komponerade landskapsbilder. Och den blev snart ett gouterat motiv för 1800-talets konstnärer. (Se härom exempelvis i Haga. Ett kungligt kulturarv. Stockholm 2009, s. 280)

Det associativa landskapet (the associative landscape)

Här förbereder Gustav III statskuppen1772.
Här försiggår de hemliga krigskonseljerna inför anfallskriget mot Ryssland1788.
Här utarbetas Förenings- och säkerhetsakten 1789.
Här rekognoscerar de sammansvurna möjligheterna att mörda majestätet vintern 1792.
Härifrån far Gustav III eftermiddagen den 16 mars 1792 över isen till stadsteatern och operamaskeraden, där han mördas när musiken just har tystnat mellan den trettonde och fjortonde kontradansen.

Med mordet på Gustav III dog hans mest glansfulla vision. Att av Brunnsvikens landskap skapa ett monument för samtid och eftervärld över den upplyste filosofen på Sveriges tron, fädernelandets räddare och segerrike försvarare, konsternas furste och en ny Augustus för en ny guldålder.

Till Brunnsvikens associativa värden hör naturligtvis också skildringar i ord och bild av Carl Michael Bellman, Elias Martin och många efter dem som tolkat och levandegjort det gustavianska landskapet. Men först och främst beror landskapets associativa värden av dess levande spegelbild av Gustav III:s gärning och visioner, ett enastående minnesmärke över en av upplysningens stora furstar i 1700-talets Europa.

The significanse of the place

Vi avstår redan av utrymmesskäl från att ytterligare och i detalj redovisa en analys av betydelsen/innebörden/värdet (the significanse) hos Brunnsvikens landskap enligt den s.k. Burramodellen. Dock vill vi lyfta fram en aspekt på det gustavianska landskapets ”significens” i förfluten och närvarande tid som lätt kan glömmas. Hagas egenskap av place secrete, en undanskymd plats för hemliga överläggningar och beslut, där skymningen och mörkret över landskapet är oumbärliga ingredienser i platsens upplevelsevärde.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att våra slutsatser stämmer väl överens med dem som länsstyrelsen presenterat i sin vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken (Rapport 2012:33).

Länsstyrelsen har inte tillämpat någon vedertagen värderingsmodell av de slag vi tidigare redovisat. Istället präglas rapporten av ett modellfritt, verklighetsnära och konstruktivt samspel mellan kunskap och förnuft. Mot den bakgrunden väljer vi nu att referera länsstyrelsens gällande vägledning för förvaltningen av Brunnsvikens landskap.

Länsstyrelsen karaktäriserar Brunnsvikens landskap som ” ett sammanhållet landskap från Gustav III:s tid” (Rapporten s.92).

Under rubriken Målbild (s.98) skriver länsstyrelsen vidare, att ”Hagaparken ska vara den naturliga kärnan i Brunnsvikens 1700-talslandskap. Dess byggnader, parker trädgårdar, alléer och vegetation ska tillsammans med Brunnsvikens stränder och vattenyta, hävdade ytor och skog bilda en tilltalande helhet som levandegör den gustavianska landskapsparken med sina inslag av gammalt kulturlandskap och naturmiljöer. Den gustavianska epokens tidsskikt ska prioriteras”.

Tidigare i rapporten (s. 97) framhåller länsstyrelsen, att ”Hagaparken ska vara en av Sveriges bäst bevarade engelska landskapsparker. Den ska vara ett besöksmål av internationell klass och en av landets främsta kungliga slottsmiljöer.”

Vad angår samspelet mellan det gestaltade och det av naturen givna landskapet skriver länsstyrelsen (s. 97) att, ”Sambanden över Brunnsviken ska upprätthållas med särskild uppmärksamhet på vyer och fondmotiv från strategiska platser i de engelska landskapsparkerna. Ny bebyggelse ska lokaliseras och utformas med hänsyn till horisontlinje, topografi och vegetation”.

Vad gäller exploateringen av Albano har Stockholms stad, efter upprepade tillrättavisningar under planarbetets gång, valt att acceptera länsstyrelsens krav, att tillkommande bebyggelse ska begränsas i höjd med hänsyn till Brunnsvikens historiska landskap. Så mycket märkligare är det, att staden samtidigt utsätter samma landskap för en detaljplan i närmast demonstrativt samförstånd med Rem Koolhaas bekanta uttalande ”Fuck the context”.

Vi ser den utställda detaljplanen som ett utslag av kunskapsbrist och allmän vårdslöshet, som mer eller mindre medvetet träffat solar plexus i Brunnsvikens gustavianska landskap. Den träffen vållar en påtaglig, bestående skada på Kungliga nationalstadsparken.

2. Industriminne i världsklass!

Gasklocka 4 utgör förvisso inget angenämt inslag i vare sig Brunnsvikens gustavianska landskap eller i Stockholms stadslandskap av idag. Från alla håll i staden och långt ut i skärgården framträder den i landskapsbilden på samma sätt som Mårran i Mumindalen. Stor, hjälplöst ensam och oförmögen till kontakt och gemenskap med sin omgivning.

Kanske är det därför som detaljplanen förutsätter att just den gasklockan ska rivas. Eller är det kanske snarare för att ge plats för en riktig höjdare på bostadsmarknaden, plus 40 meter jämfört med dagsläget, 45 våningar, 320 lägenheter. I planarbetet har man varit medveten om storlekens betydelse. MEN – ”Den eventuella negativa påverkan som byggnaden kan medföra för stads- och landskapsbild kan bedömas som mindre betydelsefull i jämförelse med det tillskott med nya stadsnära bostäder som byggnaden erbjuder”. (Fördjupning av MKB 2010-09-10, s.8).

MEN – den fjärde gasklockans vara eller inte vara kan och får inte avgöras på bostadspolitiska grunder.

Det kulturhistoriska värdet hos Gasverket i Värtan har noggrant och sakkunnigt analyserats vid tre tillfällen under de senaste sju åren.

1. Gasverket i Värtan. Årsprojekt 2005-2006 vid Konsthögskolans arkitekturskola, avd. för restaureringskonst. Stockholmia förlag 2006.

2. Stockholms stadsmuseums klassificeringsbeslut för Gasverket i Värtan.
Dnr: 4.6/3040/2009. 2009-06-22.

3. Nyréns arkitektkontor. Gasverket i Värtan. Antikvarisk förundersökning 2010-04-20.

Alla analyser understryker att Gasverkets kulturhistoriska betydelse/innebörd/värde (significance) består i och bestäms av den historiska helheten.

Konsthögskolans Arkitekturskola:
”Att det (gasverket) blivit så intakt bevarat med sina kontinuerliga inre förändringar gör det till ett monument för västerländsk industrialisering som skulle kunna ha sin plats på Unescos lista över världsarv. Det är områdets förtätade industrikaraktär som helhet som måste stå i centrum.” (s. 5)

Stockholms Stadsmuseum:
”Gasverksanläggningen är en storartad kommunal satsning och måste behandlas som en helhet.” … ”Miljön med byggnader och produktionsteknisk utrustning, som berättar gastillverkningens historia, saknar motstycke i Sverige och även internationellt finns troligen få liknande anläggningar bevarade.”

Nyréns arkitektkontor:
”Genom sin struktur, sammanhang och sammansatta karaktär representerar helheten ett större värde än summan av alla enskildheter. Det är därför tonvikten i värderingen läggs vid gasverksmiljön som helhet.” (s. 22)

Vad särskilt angår gasklocka 4 resulterar Konsthögskolans analys i att klockan ska bevaras och återanvändas. I Stadsmuseets klassificering slås det fast att klockan dels utgör en del i ett område som tillgodoser kulturminneslagens kvalitetskrav på byggnadsminnen, dels i sig tillgodoser samma kvalitetskrav. Nyréns arkitektkontor kontor kommer fram till en liknande slutsats. ”Exteriört är utgångspunkten att gasklockan ska bibehållas i sådant skick att dess yttre karaktär bevaras.”

2009-05-14 (sic!) anvisade stadens exploateringsnämnd mark för bostäder och lokaler inom fastigheterna Hjorthagen 1:2 ( gasklockorna 3 och 4) till Oscar Properties.

Den 15 oktober 2009 presenterade Stockholm stadsbyggnadskontor en egenhändigt producerad analys av det kulturhistoriska värdet hos gasklocka 4 – med tillhörande slutsatser. (Stadsbyggnadskontorets startpromemoria 2009-10-15 för planläggning av del av Norra Djurgårdsstaden – gasklocka 3 och 4)

De förtjänar att citeras.

”Gasklocka 4 är inte på något sätt unikt i sitt slag” (s. 5).

”Det kulturhistoriska värde gasklocka 4 besitter, ligger till stor del i dess miljöskapande värde som ett landmärke i Stockholm som bör bevaras och utvecklas” (s. 8).

”Den markanta höjden (nybyggnadens 170 meter) innebär att landmärket som gasklockan idag utgör behålls och förstärks” (s. 9 f.).

”Förslaget innehåller dessutom publika delar i form av restaurang och bar i dess översta delar och medför fantastiska utblickar över Stockholm och
skärgårdslandskapet” (s. 8).

Det är inte utan att 2009 års startpromemoria framstår som en av exploateringskontoret välsignad och av stadsbyggnadskontoret signerad försäljningsbroschyr för Oscar Properties.

Vi återgår till frågan om gasverkets kulturhistoriska värde.

Den antikvariska förundersökning som utförts av Nyréns arkitektkontor är i alla avseenden en mönstergill och väl genom förd tillämpning av riksantikvarieämbetets värderingsmodell.

Men den stannar i ett fatalt misstag. ”Frågan om huruvida gasverksområdet är sällsynt i ett nationellt, eller t.o.m. internationellt perspektiv kan inte besvaras: åtminstone med i dag tillgänglig kunskap. En internationell inventering skulle behövas för att få ett svar.”

Följaktligen slutar den antikvariska förundersökningen i påver provinsialism. Gasverket konstateras vara unikt på regional nivå och representativt för kommunaltekniska anläggningar i Stockholm och Sverige kring sekelskiftet 1900.

Vi har tagit fasta på Konsthögskolans och Stadsmuseets bedömningar av gasverkets internationella betydelse och har därför på enklaste sätt – via Internet – sökt svar på frågan om gasverkets representativitet och unicitet i ett europeiskt perspektiv. Resultatet av sökningarna stöder de tidigare bedömningarna att Gasverket i Värtan som välbevarad helhet har ett bevarandevärde som måste mätas åtminstone på europeisk nivå.

Yrkande

Kommittén för Gustavianska Parken har i yttrande 2013-09-30 avstyrkt ett antagande av den utställda detaljplanen för att den medför påtaglig skada på Kungliga nationalstadsparken. Skälen för avstyrkan på den grunden har utvecklats och förstärkts i denna komplettering av yttrandet.

I denna komplettering har vi dessutom visat att detaljplanen med stor säkerhet drastiskt reducerar det kulturhistoriska värdet hos ett industriminne i världsklass. Vi yrkar därför bestämt på att planarbetet avbryts i avvaktan på att en ordentlig utredning utförs, som klarlägger gasverkets i Värtan kulturhistoriska värde i en europeisk kontext.

Stockholm 2013-10-26

Gösta Blücher
Ordförande

Christian Laine
sekreterare


Originaldokument i Word-format

Till yttranden