Samrådssynpunkter på översiktsplan för Stockholm, utställningsförslaget maj 2009


2009.09.19

Till Stockholms stadsbyggnadskontor

Samrådssynpunkter på översiktsplan för Stockholm, utställningsförslaget maj 2009

Kommittén för Gustavianska Parken har tagit del av det utställda förslaget till översiktsplan för Stockholm och önskar framföra följande synpunkter.

Allmänt

Det är glädjande att planen givits en lättläst form. Indelningen i planeringsinsriktningar, fokusområden och ett mindre antal stadsbyggnadsstrategier för ett hållbart samhälle gör planen överblickbar. Ansatsen att ny bebyggelse skall infogas med omsorg om stadslandskapets helhetsverkan, att denna nya bebyggelse skall ges hög arkitektonisk kvalitet och att karaktärsskapande befintlig bebyggelse skall hanteras varsamt är lovvärd. Vi noterar vidare att översiktsplanen förutser en fortsatt utveckling av kollektivtrafik på vattnet (2.2). Likaså har ett avsnitt 2.9 om en stad rik på upplevelser och kulturhistoriska värden tillförts, vilket är förtjänstfullt.

Emellertid har översiktsplanens valda utformning tyvärr inte skapat utrymme för tydliga ställningstaganden i frågor som har att göra med hushållningen med stadens kulturmiljöresurser. Planen ger generellt otillräcklig vägledning över hur riksintressena skall tas till vara.

I föregående remissomgång ville vi fästa stadens uppmärksamhet på bl.a. följande problem:

  • Otillräcklig redovisning av hur riksintressen för kulturmiljövården skall tillgodoses
  • En överslätande behandling av målkonflikter i stadsutvecklingen beträffande natur- och kulturmiljöer
  • Klimatproblem orsakade av fortsatt utbyggnad för biltrafik
  • Effekter av den starka satsningen på förtätning av cityområdet
  • Risk för utsuddning av karaktärskillnader mellan stenstaden och det omgivande landskapet
  • Utbyggnaden av Albano i konflikt med Nationalstadsparkens lagskyddade värden
  • Ny förbindelse genom Nationalstadsparken mellan Universitetet och Ropsten
  • Avsaknaden av diskussion om Värtabanans framtid.

Dessa problem kvarstår i utställningsförslaget och vi måste därför vidhålla vår kritik i dessa avseenden. Positivt är dock att Stockholms utmärkta byggnadsordning i denna version av översiktsplanen synes ha givits en starkare ställning som styrinstrument i stadsutvecklingen och kommer att införlivas med den rullande översiktsplaneringen.

Liksom i föregående ÖP-förslag intar utställningsförslaget en vacklande inställning till hushållningen med kulturmiljön inom stadens områden av riksintresse. Visserligen sägs på ett ställe att riksintressena skall tillgodoses, vilket är lagstiftningens krav. På vilket sätt redovisas dock inte i planen, trots att en sådan redovisning förutsätts i planlagstiftningen. I stället genomsyras texten av hållningen att kulturvärden enbart skall beaktas. Planförfattarnas inställning synes vara att tillgodoseendet av riksintressen skall vägas mot ev. fördelar som kan uppnås på bekostnad av dessa. Miljöbalken föreskriver dock att riksintressen inte får påtagligt skadas av motstående intressen av lägre dignitet. Endast om två riksintressen står mot varandra får en avvägning ske.

Universitetsutbyggnad vid Albano

Exploatering inom riksintressen skall alltså ske så på ett sådant sätt att den inte påtagligt skadar riksintresset. Inom Kungliga Nationalstadsparken har skyddet stärkts genom att skada på natur- och kulturmiljön överhuvudtaget inte får ske. Vi återger här den relevanta paragrafen:

”Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.” (Miljöbalken kap 4:7)

Ett exempel på översiktsplanens hållning i denna fråga är behandlingen av universitetets utbyggnadsplaner inom Nationalstadsparken vid Albano. Här tänks utbyggnaden ske i form av tät stenstadsbebyggelse. Stenstadens front flyttas således in i parken, till stor skada för parkens kulturhistoriska upplevelsevärden. Kommittén för Gustavianska Parken vill framhålla att de tänkta planeringsförutsättningarna om de genomförs är lagstridiga och förutsätter att riksdagens beslut om Nationalstadsparkens gränser rivs upp.

Av lagens formulering och förarbeten framgår tydligt att nya byggnader och verksamheter, som inte behövs för att befintliga anläggningar skall kunna fungera, inte får tillkomma inom Nationalstadsparken. Vad gäller universitetets utbyggnadsbehov förutsätts dessa dels vara obetydliga, dels komma att ske i form av hus i park i likhet med hur universitetet tidigare framgångsrikt utvecklats. I förarbetena förutsätts också att endast ett begränsat antal byggnader inom befintliga bebyggelseområden kan bli aktuella.

Vi vill erinra om att inför upprättandet av Nationalstadsparken avvisade regering och riksdag ett önskemål från bl.a. Kungliga Tekniska högskolan och Akademiska Hus AB att högskolebältet KTH/Roslagstull/Albano/ Kräftriket/Frescati Hage/Stockholms Universitet skulle få ligga utanför nationalstadsparken. Intressenterna anförde vidare att grannskapet till nationalstadsparken inte borde få innebära att särskilda föreskrifter inom mark- och byggnadsplaneringen skulle komma att gälla för detta högskolebälte. Även denna invändning avvisades. Den utveckling inom det dåvarande småindustriområdet vid Albano som ansågs godtagbar i lagens förarbeten inskränktes till bebyggelse för högre utbildning och forskning samt till forskning anknuten verksamhet.

Det kan inte nu göras gällande att området skall tillåtas rymma en tät stadsmiljö med, som det heter, ”inslag av student- och forskarbostäder, service med mera” (ÖP s 54).

Vi känner det oroväckande att behandlingen av Albano ger en fingervisning om hur kommunen i framtiden kan vilja lösa målkonflikter mellan riksintressen och motstående intressen. Exemplet Albano visar klart att översiktsplanen måste kompletteras med stadens ställningstaganden till hur riksintressen i fortsättningen skall tillgodoses – just så som bestämmelserna om översiktsplaneringens ändamål föreskriver.

En god redovisning av de värden som utgör riksintressen och tydliga ställningstaganden i denna strategiska fråga bidrar till en önskvärd helhetssyn och underlättar kommande prövningar. Därmed kan också den fortsatta planläggningen förenklas.

Detta yttrande har handlagts av ledamoten Bengt O.H. Johansson.

För Kommittén för Gustavianska Parken

Désirée Edmar
Ordförande

Christian Laine
Sekreterare


Originaldokument i Word-format

Till yttranden