Samrådsynpunkter på detaljplan för fastigheten Vasastaden 1:16 m.m. (Norra Station), kompletteringar


 2009.07.03

Till Stockholms stadsbyggnadskontor

Samrådsynpunkter på detaljplan för fastigheten Vasastaden 1:16 m.m. (Norra Station) i stadsdelen Norrmalm S-Dp 2009-02013-54

Komplettering av yttrande 2009-06-20 i samma ärende

Allmänt

Kommittén för Gustavianska Parken kompletterar här sina tidigare översända synpunkter i rubricerade ärende. Vi begränsar oss till dels den föreslagna användningen och utformningen av den forna Generalsbacken, d.v.s. den del av Nationalstadsparken som innefattas i programmet, dels den föreslagna gestaltningen av den norra entrén till Stockholm.

Vetenskapsstaden mellan Norrtull och Wenner-Gren Center

I översiktsplanen för Stockholms del av Nationalstadsparken, antagen av kommunfullmäktige 2009-04-20, redovisas det aktuella området som en del av Vetenskapsstaden. I översiktsplanens vägledning för Vetenskapsstadens markanvändning och utveckling slås det fast, att Vetenskapsstaden skall ”vidareutvecklas och kompletteras med bevarade natur- och kulturvärden, som ett område för utbildning och forskning med inslag av bostäder, kultur, forskningsanknuten verksamhet, tillhörande service och rekreation.”

Vad särskilt gäller Vetenskapsstaden mellan Norrtull och Wenner-Gren Center hävdade kommittén i sitt yttrande 2008-05-19 däremot att området i första hand skall ses i sammanhang med förutsättningarna att på nytt gestalta ett attraktivt parklandskap vid Brunnsvikens södra strand, som både återger Bellevueparken dess förlorade värden och skapar en vacker övergång till Brunnsvikens enastående landskapsupplevelser. Vi citerar här den delen av yttrandet in extenso.

”Tio år efter kulturhuvudstadsåret är det enligt vår mening hög tid att Stockholms stad slår fast att ett kreativt bevarande av Nationalstadsparken och inte minst av Brunnsvikens historiska landskap är ett viktigt steg på vägen mot Ett Stockholm i Världsklass. Det område som staden såsom markägare omedelbart kan och bör ta itu med är landskapet från den forna Generalsbacken i väster via det forna Ormträsket och Bellevue till Roslagstull i öster.

I planförslaget har stadsbyggnadskontoret valt att hänföra de områden där Generalsbacken och Ormträsket en gång låg till området Vetenskapsstaden, dvs. till de vetenskapliga institutionernas intressesfär och eventuellt möjliga utbyggnadsområden.

Vi anser istället att dessa båda områden i första hand skall ses i sammanhang med förutsättningarna att på nytt gestalta ett attraktivt parklandskap vid Brunnsvikens södra strand, som både återger Bellevueparken dess förlorade värden och skapar en vacker övergång från stenstaden till Brunnsvikens enastående landskapsupplevelser.

Således bör dessa områden helst föras över till området Haga-Brunnsviken, vilket kan anses korrekt med hänsyn till både historiska sammanhang och den framtida markanvändning som vi förordar. Dock kan det kanske vara svårt att karaktärisera den forna Generalsbacken som park- eller naturmark, så länge den ser ut som den numera gör, utgrävd och vanligtvis kallad f.d. bensinstationstomten samt just nu hårdutnyttjad för Norra länkens utbyggnad.

Under alla omständigheter är det dock angeläget att planen tydligt uttrycker en avsikt att de båda nämnda markområdena skall ingå i en kommande utredning om Bellevueparkens upprättelse och en attraktiv entré till Nationalstadsparken.”

Översiktsplanens vägledning för markanvändning och utveckling av det aktuella området – att vidareutveckla och komplettera Vetenskapsstaden – skiljer sig således väsentligt från Kommitténs målsättning – att skapa ett attraktivt parklandskap vid Brunnsvikens södra strand.

Det är kanske inte ägnat att förvåna, i Nationalstadsparken finns det en latent konflikt mellan forskarsamhällets expansion och miljörörelsens bevarandeintressen.

Däremot är det mer än förvånande att stadsbyggnadskontoret nu lanserar ett nytt uppslag för markanvändningen i Nationalstadsparkens Vetenskapsstad, nämligen en grundskola för stadsdelen Norrmalm. Vi avstår från att ytterligare kommentera det hugskottet och erinrar istället om de utdrag från regeringens proposition 1994/95:3, som refereras i översiktsplanen under rubriken Förutsättningar för ändrad markanvändning (s. 75f.). Särskilt vill vi hänvisa till propositionens uttalande (s. 46), att en utgångspunkt för prövning av ändrad markanvändning skall vara att byggnader och bebyggelsemiljöer som ingår i Nationalstadsparken på sikt bör användas endast för ändamål som kan förenas med parkens syfte.

Vid förnyad genomläsning av översiktsplanen har vi dock noterat en sista punkt i vägledningen för Vetenskapsstadens markanvändning och utveckling: ”F.d. bensinstationstomten vid Norrtull behandlas inom ändring av översiktsplanen för Norra station – Karolinska.”

Vi utgår emellertid från att den punkten inte tillkommit för att friskriva staden från de obligationer gentemot Nationalstadsparkens bevarande och utveckling som den själv har formulerat.

Därmed utgår vi också från att Grundskolan i Vetenskapsstaden inte överlever sommaren.

Bellevueparken, idrotten och Generalsbacken

År1889 övertog Stockholms stad arrendet av Bellevue med en arrendetid på femtio år. Det främsta syftet med arrendet var inte att skapa en attraktiv stadspark av det slag som vid den tiden blivit högsta mode i både Europa och Stockholm. Det omedelbara skälet var istället att förhindra statens planer på att bygga ett fängelse i parken – planer som vittnar om hur långt degraderingen av den gustavianska parken nått mot slutet av 1800-talet. Under decennierna efter sekelskiftet 1900 rustade staden upp Bellevueparken som ”idrotts- och utflyktsplats” och nu anlades både en lekplats (dagens bollplan) och en kälkbacke på Stallmästarholmen.

Först i samband med Norra länkens dragning genom parken har staden upprättat ett programförslag som syftar till att tillvarata och utveckla parkens kulturhistoriska värden. Vi har tagit del av Trafikkontorets väl genomarbetade förslag och citerar gärna därifrån: ”Som del av Brunnsvikens gestaltade och associativa parklandskap från det sena 1700-talet är Bellevueparken så betydelsefull, att den inte bara bör vårdas och skyddas mot ytterligare ingrepp, utan också återskapas eller revitaliseras.”

Trafikkontorets förslag innebär å ena sidan att idrottsplatsen avvecklas och å andra sidan att utflyktsplatsens upplevelsevärden förstärks. Dagens fotbollsplan i hjärtat av parken skall ersättas av vindlande promenader och inbjudande gräsytor enligt anläggningens ursprungliga mönster. Vi stöder det förslaget.

På Norrmalm råder det redan i dag stor brist på såväl lek- och rekreationsytor för barn och ungdom som anläggningar för idrott. Situationen kommer ytterligare att förvärras när utbyggnaden av Norra Station genomförts. Vi beklagar att man i detaljplanearbetet ägnat så liten uppmärksamhet åt behovet ytor för lek och rekreation inom det egentliga Norra Stationsområdet. I kommentarerna till remiss- och samrådsredogörelsen för de fördjupade översiktsplanerna för området har emellertid stadsbyggnadskontoret (gemensamt med stadsbyggnadsförvaltningen i Solna) givit klart besked om en markanvisning för idrotten. ”Behovet av idrott tillgodoses vid den f.d. bensinstationstomten öster om Norrtull där en idrottspark planeras. Parken är av avgörande betydelse för att möta det stora behovet av idrottsfunktioner och efterfrågan på barn- och ungdomsaktiviteter. Idrottsparken utformas så att den binder samman Hagaparken med Norrmalm.” (Remiss- och samrådsredogörelse, Dnr 2006-05038-51, s. 10)

Vi har redan 2001 tillsammans med Förbundet för Ekoparken och Haga – Brunnsvikens Vänner argumenterat för en användning av området väster om Wenner-Gren Center för idrotts- och rekreationsändamål. Följriktigt ger vi nu vårt fulla stöd åt planerna att utnyttja hela området för det ändamålet. Samtidigt förutsätter vi att områdets utnyttjande studeras med kreativ förståelse och respekt för Brunnsvikens historiska landskap. Således bör det grundläggande målet för förvaltningen av Nationalstadsparken gälla som styrande utgångspunkt för den fortsatta planeringen, nämligen ”att förstärka områdets natur- kultur- och rekreationsvärden och att värna den biologiska mångfalden” (Prop. 1994/95:3, s. 43). Vi vill också betona att utformningen av Idrottsparken främst skall ses i sammanhang med Bellevueparken och södra Brunnsviken samt Vetenskapsstadens väst – östliga kommunikationsbehov.

För ordningens skull bör området fortsättningsvis inte betraktas eller betecknas som en del av Vetenskapsstaden, utan med tillämpning av begreppsapparaten i stadens översiktsplan för Nationalstadsparken antingen betecknas som en del av Haga-Brunnsviken eller en filial till Idrottsparken.

För avvecklingen av fotbollsplanen i Bellevueparken och anläggningen av Idrottsparken gäller skilda tidtabeller. Självfallet bör en övergångslösning sökas mellan snarast möjliga flyttning av fotbollsplanen från Bellevueparkens pelouse och dess slutliga lokalisering till Idrottsparken.

Sveavägen, symmetrien och Nationalstadsparken

Programmet förutsätter att en del av Nationalstadsparken tas i anspråk som gatumark. Från den storslaget tänkta cirkulationsplatsen vid Norrtull med rötter i 1800-talets stadsplaneestetik leder två monumentalt anlagda gator vidare in i staden. En av dem är Sveavägen, som rätats ut för att symmetriskt passa in i det radiella mönstret. Omgestaltningen av Sveavägen kan visserligen förklaras och försvaras med planestetiska argument i Albert Lindhagens anda – men den inkräktar på Nationalstadsparken, den begränsar ytan för en kommande idrottspark och dess avsedda verkan i stadsbilden kommer sannolikt att framträda endast i ett helikopterperspektiv. Därför ställer vi oss avvisande till förslaget.

Värtabanan

Som framhållits i vårt tidigare yttrande över detaljplanen, har Kommittén under en följd av år yrkat på en nedläggning av Värtabanan – för att öka tillgängligheten till Norra Djurgårdens rekreationsområde, återskapa förlorade kultur- och naturvärden i Bellevueparken och inte minst för att skapa en attraktiv entré till Nationalstadsparken från Norrmalm. Gestaltningsprogrammet har tillfört ytterligare ett argument: för att skapa en estetiskt övertygande entré till Stockholm från norr.

Under de gångna åren har även staden funnit skäl att överväga Värtabanans framtid. Senast har den saken tagits upp i exploateringskontorets tjänsteutlåtande 2008-11-21, återgivet i Reviderat inriktningsbeslut för projektet Norra Station Dnr 302-29637/2008. ”En eventuell nedläggning av Värtabanan kommer troligen inte att vara möjlig innan utbyggnaden av Norra Stationsområdet påbörjas, men ett övervägande om en sådan nedläggning bör, enligt kontorets uppfattning, ingå i stadens planering för projektet Norra Station.” Kontoret hänvisar samtidigt till en förväntad redovisning av den utredning som tillsattes av stadsdirektören 2006 med uppdrag att skyndsamt analysera behovet av Värtabanan.

Såvitt vi har kunnat finna, ingår varken en sådan analys eller sådana överväganden i samrådshandlingarna. Istället föreslås att det mest brutala ingrepp som gjorts i Brunnsvikens gustavianska parklandskap skall permanentas med en merkostnad för exploateringen av Norra Stationsområdet på mer än en miljard kronor.

I brist på redovisade motargument hävdar vi alltjämt att Värtabanan bör läggas ned.

Norra stadsporten?

”Norrtullsporten är tänkt som en stjärnplats där Uppsalavägen möter Sankt Eriksgatan och Sveavägen. Centralt över platsen passerar Värtabanan på en ny bro, som med sina tätt placerade pelare för tankarna till en romersk akvedukt.” (Gestaltningsprogrammet, s.24)

En romersk akvedukt utan valvkonstruktioner??? Snarare far väl tankarna till en kontamination mellan en överdimensionerad cykelbro och en järnvägsviadukt på den svenska landsbygden – om än av ovanlig längd.

Vi förblir som sagt vid vårt yrkande på en nedläggning av Värtabanan. Om det trots allt skulle bestämmas att banan skall bibehållas inom överskådlig tid, krävs det enligt vår mening ett nytänkande kring entrén från norr till Ett Stockholm i världsklass. I ett sådant sammanhang duger det inte med en sammanställning av två vagt korresponderande sjuttiometershus, en stjärnplats i skuggan av en modest järnvägsviadukt och1700-talets båda tullstugor som fond i kompositionen.

Som stimulans för ett tänkande i andra banor bifogar vi bilder av två romerska akvedukter och två järnvägsviadukter från 1800-talet. Vi har medvetet valt exempel som skulle göra det möjligt att återföra Generalsbacken till något av dess forna verkan i landskapet. (s. 6-8)

Avslutningsvis vill vi också gärna framhålla att gestaltningen av den Norra stadsporten till The Capital of Scandinavia är så betydelsefull, att det kan motivera en internationell arkitekttävling.

För Kommittén för Gustavianska Parken

Désirée Edmar
Ordförande

Christian Laine
Sekreterare


Originaldokument i Word-format

Till yttranden